100-åriga Mallet-lok hyllades (uppdaterat 2010-06-18)
Text: Rikard Johanson

Tårtbefälh..., förlåt tågbefälhavaren, uppvaktar lok 12 och överlämnar en tårta på lokets 100-årsdag den 13 juni 2010. Foto: Björn Kymrér.

Att lok och vagnar fyller 100 år är i veterantågssammanhang egentligen inget märkvärdigt, men visst finns det anledning att uppmärksamma när så sker.

På sommarens första trafiksöndag på JTJ, 13 juni, hyllades därför de båda Mallet-loken nr 8 och 12, som tillverkades år 1910. Lok 12, som används i trafiken, bjöds på gräddtårta dagen till ära. Lok 8, som är avställt sedan flera år, hade rullats ut och deltog också. I ett kortare tal fick resenärerna som väntade på dagens första tågavgång också några glimtar ur Mallet-lokens historia.

Mallet-loken var något som kännetecknade Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg, DONJ, och även blivit ett signum för JTJ som museijärnväg.

DONJ lok nr 1, 8 och 12 tillverkades av Atlas i Stockholm år 1910 och var vid leveransen de då största smalspårsloken i Sverige. De var utförda som s k Mallet-lok med sex drivande hjulpar anordnade i två maskinerier. Benämningen ”Mallet” (uttalas Mallé, precis som ordet café) kommer från namnet på den ingenjör från Schweiz, Anatole Mallet (1837-1919), som uppfann detta system.

Tendrarna på DONJs Mallet-lok gjordes korta och höga för att loken skulle på plats på de befintliga vändskivorna.

De tre loken skötte linjetrafiken på DONJ i nästan 50 år, vilket innebär att dom drog de tunga timmertågen. Först år 1959 ersattes de av diesellok och lok nr 1 skrotades. På grund av ideliga haverier på motorloken användes dock 8 och 12 i rätt stor omfattning under ett antal år. Lok 12 gjorde sin sista tjänstgöring år 1964 och skänktes till Järnvägsmuséet i Gävle år 1967. Lok 8 blev kvar i Jädraås och skänktes till JTJ år 1971. Loket användes flitigt på JTJ, bl a efter tubbyte, men 1993 dömdes pannan ut och loket ställdes av.

Sedan år 1983 finns 12:an åter i Jädraås, först som en deposition, men år 1998 ändrades depositions­avtalet så att Järnvägs­muséet, efter överenskommelse med lokets tidigare ägare STORA, skänkte det till JTJ. 12:an hade då genomgått renovering i Jädraås och officiellt tagits i drift igen på försommaren 1996.

Ur historisk synvinkel är det utan tvekan så att JTJ bör ha ett Mallet-lok i driftsdugligt skick. Just nu är det 12:an som rullar på, men den dagen kommer när maskinen åter är mogen för revision och för att då inte stå utan ett körbart Mallet-lok planeras nu för 8:ans renovering. Första steget är att ta reda på ångpannans kondition – men sedan är vägen lång till det att loket är körbart igen.

Mallet-loken nr 8 och 12 sida vid sida. Foto: Anders Tholsson.

Då det begav sig!

DONJ Mallet nummer 12 med godståg vid Rysjöns östra utfart (mot Jädraås). Året är cirka 1915. Foto: Kopparfors, samling JTJ.

 

Mallet-lok nr 8 rullar igen! (publ 2010-06-08)
Text: Rikard Johanson

Lok nr 8, som stått avställt under en längre tid, har plockats fram ur sin  törnrosasömn i Jädraås lokstall. Utrullningen föregicks av smörjning m m då loket inte rört på sig sedan 1996. På självaste nationaldagen fick 8:an åter nöjet att sträcka lite på hjulen, förvisso med draghjälp från en lokomotor. Det
blev en resa Jädraås - Pallanite tur och retur.

Efter Mallet-lokens 100-årsfirande den 13 juni får 8:an en plats i verkstaden där arbetet med att undersöka ångpannans kondition skall göras. Att pannan är i dåligt skick är ingen hemlighet och det är ett omfattande och kostnadskrävande projekt att sätta loket i drift igen. Det är JTJs målsättning att inom ?rimlig tid? påbörja renoveringen av loket. En rad förberedelsearbeten är redan igång.

 

8-an i Jädraås. Foto: Björn Kymrér.

 

8-an i Pallanite. Foto: Anders Tholsson.

 

Restaureringen av vattentornet avslutad (publ 2010-07-21)
Text: Rikard Johanson

Bilder från renoveringen finns här!  (Öppnas i nytt fönster)

Jädraås bangård, vattentornet i bakgrunden.

Det mäktiga vattentornet vid Jädraås station kommer att restaureras utvändigt. Arbetet bekostas med medel från Riksantikvarieämbetets och Sveriges Hembygdsförbunds satsning ”Hus med historia” och utförs som ett sysselsättningsprojekt i regi av Länsmuseet Gävleborg.

Sammanlagt gick 725 000 kronor till Gävleborgs län, vilket sedan länsstyrelsen fördelats på ett antal enskilda projekt. Ett av dessa är alltså vattentornet vid Jädraås station. Tack vare sysselsättningsprojektet ”Byggnadsvård & Sysselsättning” kommer 17 arbetssökande att restaurera vattentornet som en del i en byggnadsvårdsutbildning.

Restaureringen omfattar tornets exteriör, d v s den övre delen i trä och den undre, som är utförd i slaggsten. Speciellt träpanelen på den övre delen har blivit utsatt för tidens tand och insatsen är därför mycket efterlängtad.

Tanken med projektet ”Byggnadsvård och Sysselsättning” är att hantverksintresserade arbetssökande och bygglärlingar får en kurs i byggnadsvård där man restaurerar byggnader på hembygdsgårdar i samarbete med hembygdsföreningens medlemmar. Först ut blir vattentornet i Jädraås och arbetet kommer att sättas i gång vecka 21.

Vattentornet vid Jädraås station är byggt år 1913 och ingår som en mycket central del i stationsmiljön. Förutom tornets betydelse för själva järnvägsdriften när det gällde att förse ångloken med vatten, utgör det också ett rejält ”landmärke” i Jädraås. Under den senare DONJ-tiden fyllde tornet dessutom en viktig funktion för trafikledningen då masten för radiokommunikationen med tågen var placerad där.
Jädraås vattentorn i vinterskrud.

I det arbete som nu är aktuellt ingår inte att själva vattentagningsanordningen skall ställas i ordning, det får bli en senare fråga. JTJ får fortsätta att fylla ångloken via en lös slang utanför tornet tills vidare.

Totalt fördelar Riksantikvarieämbetet i samarbete med Sveriges Hembygdsförbund under de kommande två åren 30 miljoner kronor för att vårda byggnader och lyfta fram det lokala kulturarvet som förvaltas av hembygdsföreningarna.

JTJ är mycket tacksam för den hjälp som föreningen får genom detta projekt.

Under vecka 28 avslutades restaureringsarbetena och nedmonteringen av byggnadsställningen inleddes. Nu har JTJ ett vattentorn som verkligen pryder sin plats – det var länge sedan träpanelen såg så här vacker ut! En del kompletterande jobb återstår, bl a att sätta in fönstren i tornets slaggstensdel.

Vattentornet med sin nya träpanel. Foto: Christer Lundquist.

s

 

 

 

 

 

Bidrag till handikappanpassning och vagnhallsbygge (publ 2010-05-10)
Text: Rikard Johanson

 

JTJ har fått sammanlagt 48 000 kronor i bidrag från Riksantikvarieämbetet för handikappanpassning av stations­plattformar och montering av vagnhall. Bidraget kommer från stödet till landets arbetslivsmuséer.

 

För anpassning (breddning) av stationernas plattformar så det blir lättare för resenärer med funktionshinder att kliva på och av tågen har JTJ fått 9 000 kronor.

 

Vidare fick Museisällskapet 39 000 kronor för anpassning av spår och montering av en den nya vagnhallen i Jädraås, som skall uppföras bakom järnvägens verkstäder. Hallen inköptes nedmonterad förra året. Nu kan arbetena med att ansluta befintliga spår till nya hallen fortsätta och därefter kan byggnaden monteras upp.

 

Riksantikvarieämbetet fördelade i år sammanlagt 6 miljoner kronor till de s k arbetslivsmuséerna, dit museijärnvägarna räknas.