2:an KORSÅN

Det skall återigen understrykas, att vid konstruerandet av dragkraft/ effekt- diagram måste många osäkra antaganden göras. En svårbedömd faktor är till exempel rostansträngningen mätt i kg kol per m2 rostyta och timme i relation till pannans ångbildningsförmåga. Om hur svår den avvägningen kan vara även för den skickligaste e1dare har 2:ans säkerhetsventil många gånger talat sitt tydliga språk.     
    Att jag vid mina beräkningar uraktlåtit att begagna de numera internationellt påbjudna SI-enheterna i stället för de ur bruk komna kilopond och hästkrafter. Jag vill försvara mig med, att jag inte är okunnig om SI-systemet, men att jag eventuella museala skäl och av respekt för de gamla lokomotivkonstruktörerna, nu vilande under tovan, och deras ännu bestående verk ämnar bli kvar vid de gamla enheterna.
    Alltså kan vi se, att KORSÅNS dragkraft avtar från knappa 1400 kp vid start till c:a 400 kp vid 40 km/h. Effektkurvan visar ett tämligen flackt förlopp med svagt utbildat maximivärde. Det är vanligt hos mycket små 1ok, som ofta gjordes "undercylindrade", det vill säga. cylindervolymen, i KORSÅNS fall 2X 10,4 liter är liten i förhållande till pannans ångbldningsförmåga. Den ideala hastigheten ligger strax under 30 km/h, då KORSÅN utvecklar ungefär 60 hp (hästkrafter).
Ovanstående bild visar "Korsån" med gruståg vid Svartbäcken Nedre hösten 1998. Foto: Björn Tång.

Retur till:hur många hästkrafter har ångloket?

© Rolf Sten & Författaren
2an_korsan.html senast uppdaterad 990307 av Redaktören: Rolf Sten